EN BLYG PÅSÄTTARE

Porrskådisen Phil Holiday – EN BLYG PÅSÄTTARE!

Många killar har väl någon gång drömt om att få in en fot i porrbranschen och kanske göra egna filmer. Men ingen har nog varit mer målmedveten än Phil Holiday…

Phil Holiday är en av Frankrikes mest kände påsättare.  Han är född 1976 och han startade sin porrkarriär år 2001 i filmen ”The Q Point”, regisserad av veteranen Alain Payet. Hans lem jämförs ofta med en riktigt stora dildos. Dildos perfekta sexleksaker enligt honom själv.

Men faktum är, att jag hade träffat Phil flera år tidigare i Belgien under ”Brussels Erotic Fair”. På alla sådana här mässor försöker alltid porrproducenter hitta nya talanger, både killar och tjejer. Vid det här tillfället var Phil en av killarna som skulle få göra en provscen med en ung tjej, även hon debutant.

Jag måste säga att jag var besviken på hans insats. Jag menar, ska inte påsättare vara virila män med jättekuk och ett stenhårt stånd? Phil var ingenting i närheten av något av det där. Han var spensligt byggd, blyg och hans kuk var – om man är generös – normalstor. Och för att göra det hela än värre, hans kuk vägrade stå. Den stackars tjejen höll på i två timmar och jobbade med händer och mun, men ingen hjälpe. Till slut gav Phil själv upp och stoppade inspelningen.

Men sedan den pinsamma episoden har mycket hänt.

Senast jag träffade Phil var han i full färd med att regissera sin andra porrfilm, och uppdragsgivare var ingen annan än Video Marc Dorcel, Europas största porrproducent. Hur hade denna förvandling gått till..?

Jo, hela Phils framgång bottnade i hans målmedvetenhet. Han insåg, att om han skulle få in en fot i branschen, så måste han först visa sig vara en värdig ”hardeur” som är det franska ordet för påsättare. Det var inte så lätt, men bristen på fysiska företräden kompenserade han med att vara en ovanligt trevlig kille. Alla gillade honom, och framför allt gick han hem hos tjejerna. Sakta men säkert började han få uppdrag, i början i små produktioner, men så småningom i allt större filmer.

Hans kuk var fortfarande ingen att skryta med, men han hade en slags oskyldig framtoning som gick hem hos folk. Och under inspelningarna utmärkte han sig med att vara ödmjuk och snäll till skillnad från de vanliga machopåsättarna med ”Jag är bäst”-attityd. Hans lite mjukare stil gjorde honom sakta men säkert till ett välkänt namn i Frankrike och till dags dato har han spelat in över 500 filmer.

År 2008 hände något viktigt för Phil. Han lyckades övertyga bolaget VCV (Hot Video Produktion) att låta honom regissera en egen film. Han fick förtroendet att regissera filmen ”No Problem för Sex” – en lågbudgetproduktion vars enda uppgift var att marknadsföra Lydia S:t Martin, Stella Delacroix och Kyra Banks. Ändå blev filmen väl mottagen, och Phil fick en liten stund i rampljuset. Men ändå fick han inga nya regissörsuppdrag, och han återgick till sitt påsättarjobb.

Men som sagt, Phil är både målmedveten och envis. Ungefär för ett år sedan, stegade den målmedvetne Phil in på Gregory Dorcels kontor. Han hade med sig ett manus på 156 tätskrivna sidor och en idé om att göra en storproduktion med över 40 skådisar. Filmen titel skulle vara ”La Fille du Parain” (Gudfaderns dotter). Han hade även skissat på en budget för äventyret. När Gregory såg slutsumman, så var det nästan att han kastade ut Phil.

Men Gregory läste i alla fall manuset och nästa dag, kallade han Phil till sig. Gregory tyckte att han såg potential i projektet och bad Phil återkomma med en nedbantad och mer realistisk version av filmen. Efter flera månader och oräkneliga omarbetningar var till slut de båda männen överens – filmen skulle produceras och Phil skulle regissera.

Jag fick vara med en dag under inspelningen, och det slog mig direkt hur duktig Phil var i rollen som regissör. Just den här dagen var det den vackra Anna Polina och slampiga Liza del Sierra som hade huvudrollerna. Phil dirigerade de båda porrdivorna (en av dom med sin egen dildo) på ett mästerligt sätt med sin milda röst, och tjejerna verkade ivriga att göra honom till lags.

Den enda störningsmomentet var när filmteamet (som normalt jobbade med mainstream-film) plötslig bröt allting klockan 19.00 varje kväll och gick hem. I porrbranschen jobbar man normalt till scenen är avslutad, och klockan kan ofta bli både fyra och fem på morgonen. Men inte ens detta kunde få Phil ur balans. Nästa dag fortsatte man bara som vanligt.

Tio månader efter att Phil visat Greg det ursprungliga manuset, så låg filmen färdig på Gregs skrivbord. Så nu återstår bara att se hur filmen kommer att tas emot av publiken. Det är antagligen många som håller tummarna för Phil, jag själv är en av dem.